MST och barnperspektiv

I alla MST-behandlingar är det ungdomens behov och beteende som står i centrum. Varje behandling inleds med att den unge själv får beskriva sina mål och önskningar med behandlingen och efter det arbetar vi kontinuerligt för att upprätthålla ungdomens delaktighet i alla delar av arbetet.

Eftersom den unges familj, släkt, skola och andra delar av nätverket/sammanhanget kan ha olika uppfattningar om både den unges problem och hur de ska lösas gör MST en omfattande inventering och intervjuar hela nätverket. Tillsammans med familjen, den unge och övrigt nätverk sätter vi sedan upp mål för behandlingen, vilka beteende hos den unge vi vill ska förändras.  Med dessa mål i fokus arbetar MST med de alla de faktorer som bidrar till att negativa beteenden upprätthålls. Detta innebär att vi arbetar med och i alla system som påverkar ungdomens beteende och inte enbart med den unges egna bekymmer.MST utgår från att familjen och nätverket är de som känner den unge bäst och därmed de viktigaste personerna för att åstadkomma en hållbar förändring.

Det är familjen och övrigt nätverk, exempelvis skolan som har ansvaret för förändringsarbetet och MST använder sig av interventioner som utgår ifrån ungdomens, familjen och nätverkets styrkor för att åstadkomma denna förändring. Detta transparanta arbetssätt bidrar till att barnperspektivet beaktas i alla delar av behandlingen.

I de enstaka fall då ungdomen inte vill aktivt delta i behandlingen arbetar MST och familjen ändå på att involvera den unge genom att föräldrarna tydligt berättar vilka mål vi arbetar mot och varför, samt kontinuerligt fråga efter ungdomens tankar och åsikter kring det vi gör.